Om konsten att bli kritiserad!

Att ta emot kritik kan kännas tufft. Det spelar ingen roll om det är konstruktiv kritik eller destruktiv kritik. Det liksom tär på vår integritet att någon ska tala om för oss hur vi beter oss och hur vi borde bete oss.

På vår skola arbetar personalen förutom läraruppdraget också i olika team och jag sitter med i utvecklingsteamet. Vi fick i uppdrag av ledningen att få igång en auskultativ verksamhet bland personalen. Auskultationens syfte är pedagogisk utveckling. Genom att besöka varandra och observera varandra i vårt dagliga arbete så ska detta leda till utvecklande samtal - givande feedback. Har man tidigare tagit del av en väl genomtänkt auskaultation så leder tanken enbart till positiv respons, har man aldrig tidigare provat på detta är oftast första reaktionen rädsla och osäkerhet.

Genom peppning och förslag på fokus under en tid så var det idag dags att samla alla anställda för uppföljning och utbyte av erfarenheter. Vi i teamet kände oss lite osäkra på hur reaktionerna skulle vara. Vi kunde ha varit lugna. Alla hade nu insett det positiva med auskultation och ingen kände sig längre besvärad. Vi växer lika mycket av negativ kritik (om den är konstruktiv) som positiv kritik. Besöken hade gått bra och samtalen öppnat många nya portar och insikter. Läraryrket kan ibland vara ensamt om man går in i klassrummet och stänger dörren. Nu har vi på vår skola sett alla fördelar med att hålla dörrarna öppna för våra kollegor. Ju fler huvuden som tycker och tänker, desto bättre resultat.