Musiken svängde skönt i riktig Rock´n roll takt. Göta lejon var fyllt till bredden med människor i alla åldrar. Tyckte mig ändå se att flertalet människor i publiken var i åldrarna 50 och uppåt. Jag förstår dem. Nostalgin stod högt i tak och fastän jag inte upplevt mina ungdomsår under slutet av 50-talet så kunde jag känna känslan av den upproriska Rock´n roll revolten som drog fram som en storm under den här tiden. Hur ungdomarna chockerade sina föräldrar genom att svänga sina höfter som Elvis Presley och att vrida upp volymen och sjunga med i Hollys rytmiska musik. Som ni kanske förstår så är det musicalen "Buddy Holly" med Brolle junior jag talar om.
Artisterna gav allt på scenen och fick publiken att svepas med. Hur orkar dom hålla engagemanget uppe? kväll efter kväll, månad efter månad. Jag vet inte, men engagemang, glädje och härlig musik bjöds det på i två och en halv timme. Jag njöt hela tiden.