torsdag 4 juni 2009

Sommaren är i antågande. Första sommaren som boende i Katrineholm. Jag trivs väldigt bra här i stan. Jag har flyttat ihop med en fantastisk familj. Två underbara barn som piggar upp vardagen och en pojkvän som lockar till skratt allt som oftast med sina galna upptåg. Trots att jag mår toppen med mitt nya liv så är det nu när sommaren närmar sig som längtan till hembygden sätter in på riktigt. I Ockelbo hade jag tjugo meter ner till stranden, jag hade motorcykeln stod på gården, jag hade min son nära varje dag och jag kunde besöka min familj och mina vänner när som helst. Det svider i hjärtat emellanåt. Sånt är livet, jag kunde inte få allt det där. Jag kunde inte få både pojkvän med barn och samtidigt allt det som hör hembygden till. Efter två års pendlande var jag tvungen att välja. Jag ångrar mig inte men ibland gör det ont.

I morgon åker jag till Obo över helgen. Har inte varit där sedan påsk. Det är lång tid för en som är van att träffa mamma och pappa flera gånger i veckan. Det ska bli så roligt. Jag ska träffa mamma, pappa, bröder med familjer och dessutom kompisarna. På lördag är det nämligen fest och jag ska passa på att träffa en massa goa vänner. Det var mycket länge sedan. Ser fram mot helgen. I morgon är det dags, då far jag till Gästrikland. Ha en bra helg alla mina vänner. Det ska jag ha.

2 kommentarer:

  1. Jaa gumman, jag vet så klart även hur detta känns. Livet livet ...

    Hälsa alla där uppe så mycket från mig. Snart ses vi. Dottern har gett sitt medgivande ang. helgen v. 26.
    500:- per skalle. Det kommer att bli ett Déja`vu eftersom hon har loftsäng. Kommer du ihåg? Skratt hela natten väntar jag mig :)

    SvaraRadera
  2. Man överlever alltså..?

    SvaraRadera